När skam går på torra land

Men nu djävlar!


Jag blir så in i helvete trött. Det är alltid väldigt väldigt mycket prat om vad ”mina skattepengar går till” – och tydligen så går mina skattepengar till att hålla totalt omänskliga inhumana nonchalanta våghalsar med lön.

Här beskrivs hur ”Lena”, som (när hon på väg till dagis med sitt BARN) överfölls av en man som högg henne TIO gånger i bröst och huvud med en kniv, nu inte längre bedöms behöva kvarskrivning efter som att de inte bedömer att det finns ett ”allvarligt, konkret hot”.

http://dodadekvinnor.aftonbladet.se/2012/11/myndigheterna-vill-inte-langre-skydda-lena/


Att först bli huggen i bröst och huvud framför sitt barn, och att där efter behöva flytta från sin HEMLIGA adress NITTON gånger under arton år efter som att personen som försökt mörda en har lyckats lista ut var man bor (och jag antar att om man lever med skyddad identitet och har kvarskrivning hos skatteverket så krävs det i alla fall en viss mån av ansträngning och målmedvetenhet för att ta reda på var man bor) – det räknas tydligen inte som ett allvarligt och konkret hot.

Men kom igen liksom…
” Carolina da Costa på Skatteverket förklarar att grundlagen om offentlighet är stark. Medborgare ska inte gömma sig. Det måste finnas ”allvarligt, konkret hot” för att förlänga en kvarskrivning.”
Helt ärligt Caroline – vågar du verkligen ta risken? Nej förlåt, jag tänkte mig inte för – det är ju inte DU eller nån annan tjänsteman på skatteverket som riskerar nått, det är ju ”Lena” som kommer att bli slaktad av sin före detta man ifall att det visar sig att hotet nu trots allt var mer ”konkret” och ”allvarligt” än vad ni bedömde….