En tuff dag som började sådär men slutade bra….
.
Först lite softboll...
Åkte till Norrköping på morgonen för att spela softbollmatch mot Leksand. Leksand är ett lag som vi borde vinna över, men väl på plats så inser jag att jag är INTE den i laget som är värst skadad på långa vägar. Min lilla stukning av foten med uttänjda ledband är ju som en fis i rymden i jämförelse med brutna tår, genomtrampade hälkuddar och uttänjda lårmuskler.
Första matchen är jämn och går till tie break i en åttonde inning (en match är normalt slut efter sju inningar, men får inte sluta oavgjort så om det står lika så fortsätter man tills nån vinner). Defensivt jobbar vi ganska bra, och de errors vi gör är inga som vi direkt behöver skämmas för… att inte kunna springa 100% på en lyra när man är skadad är helt ok, lika så att inte riktigt ha kolla på spelet när man spelar på en position man inte spelat förr lika så.
Offensivt hade vi en hel del flyt.. några slog helt ok, men mest kändes det som om att vi räddades av Leksands errors. Vilket för all del behövdes för vår del när tjejerna haltade runt planen.
Jag är grymt stolt över alla mina lagkamrater som sluter upp trots att de knappt kan linka runt planen och trots det gör ett så bra jobb som de ändå gjorde.
I andra matchen kom vi aldrig in i matchen och den var över efter tre inings…
Själv är jag inget vidare nöjd med min egen insats – defensivt funkade det så där. Jag catchade båda matcherna, men med min skadade fotled så orkade jag inte hålla den fokus som behövs, och då jag inte var säker på att foten skulle hålla så kom jag inte iväg så snabbt som skulle ha behövts för att fånga pop upp lyror mm.
Offensivt hade jag inte heller nått riktigt flyt… avancerade nån löpare då och då och kom ut på bas några gånger… men.. nej.. inget att vara nöjd över.
Jag får försöka skriva av detta på foten.. och ta nya tag till nästa helg.
.
.
.
Sen var det dags för lite arbete...
Sen när jag kom hem så hade Janne pysslat o donat hemma.. klippt gräset och skruvat ihop en bänk vi köpt och grejer. Jag blev lite inspirerad och tvingade honom att gå över grusgången tillsammans med mig. Rätt jobbigt var det – men med lite vinpauser (Janne hade varit på bolaget och köpt lite goda viner under dagen) så gick det vägen.
.
Så här såg det ut före.... .
.
.
..och så här fint blev det sen. .
.
.
Sen när vi var klara med grusgången så åkte så klart grillen fram. Vi dukade fram ute i bersån, och käkade mozzarella och tomat med vitt vin, och sen grillade vi lammbog och paprika med mozzarella och ett gott rött till det. En härlig avslutning på kvällen!
När vi kom dit visade det sig att vår käre vän hade haft problem med växellådan som inte riktigt ville vara med i vänsterkurvorna. De hade varit tvungna plockat isär hela balunsen och hade precis fått ihop allt när vi kom dit.
Vi strosade runt lite, köpte oss lite mat och kollade på de race som var före 250klassen där vår kompis var med och tävlade. 
En fin dag...
När det var dags för 250racet så klättrade vi upp på kullen för att se bra.... hur mysigt som helst.
Här kämpar vår tappre hjälte som till slut hamnade på 3:e plats om 5:e platsen..
Efter att racen var slut så letade vi oss hem vi en massa supermysiga små svängiga vägar.... en helt underbart mysig dag. Perfekt för lite motorcykelaktiviteter. 
